Hållbarometern
Vår konsumtion bidrar till växthusgasutsläpp och klimatförändringar. Stockholm Environment Institute (SEI) kartlägger konsumtionen och hur stora utsläpp den orsakar under ett år. Här kan du se vilken typ av konsumtion som har stor eller liten påverkan.
Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per kategori
| Rad-id | Konsumtionskategori | Senaste värdet (kg CO2e/person) | Datum |
|---|---|---|---|
| 0 | Utbildning | 4 | 2022 |
| 1 | Alkoholhaltiga drycker och tobak | 116 | 2022 |
| 2 | Hälsa | 151 | 2022 |
| 3 | Övriga varor och tjänster | 176 | 2022 |
| 4 | Post - och telekommunikation | 181 | 2022 |
| 5 | Kläder och skor | 281 | 2022 |
| 6 | Restauranger, caféer, och hotell | 302 | 2022 |
| 7 | Möbler och inredning | 324 | 2022 |
| 8 | Rekreation- kultur, sport och fritid | 520 | 2022 |
| 9 | Bostad, el, gas och uppvärmning | 780 | 2022 |
| 10 | Livsmedel | 1164 | 2022 |
| 11 | Flygresor | 1335 | 2019 |
| 12 | Transporter och fordon (ej flyg) | 2086 | 2022 |
| 13 | Totalt | 6140 | 2022 |
Datakälla: SEI Konsumtionskompassen
Kommentar
Invånarna i Vaxholm har högre konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person än genomsnittet för en svensk person. När offentlig sektor och investeringar räknas med bidrar en vaxholmsbo i genomsnitt till utsläpp på 10,49 ton per år medan en svensk person i genomsnitt orsakar utsläpp på 9,97 ton per år. En stor del av utsläppen kommer från bilars bränsleförbrukning och andra transporter och en annan stor del från flygresor enligt SEIs beräkningar.