Hållbarometern
Indikatorn visar de växthusgasutsläpp som sker inom kommunen fördelat på olika sektorer. Utsläpp orsakat av vår konsumtion av varor, mat och resor är inte inräknade.
Utsläpp av växthusgaser inom kommunen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2-ekv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Avfall och avlopp | 1990 | 291 |
| 1 | Avfall och avlopp | 2000 | 316 |
| 2 | Avfall och avlopp | 2005 | 342 |
| 3 | Avfall och avlopp | 2010 | 340 |
| 4 | Avfall och avlopp | 2015 | 505 |
| 5 | Avfall och avlopp | 2016 | 528 |
| 6 | Avfall och avlopp | 2017 | 538 |
| 7 | Avfall och avlopp | 2018 | 529 |
| 8 | Avfall och avlopp | 2019 | 610 |
| 9 | Avfall och avlopp | 2020 | 475 |
| 10 | Avfall och avlopp | 2021 | 459 |
| 11 | Avfall och avlopp | 2022 | 460 |
| 12 | Avfall och avlopp | 2023 | 460 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Kommentar
Den största delen av växthusgasutsläppen från Vaxholms kommun kommer från transporter. Det har skett en stor minskning av de totala utsläppen sedan 1990 vilket framförallt beror på att oljeeldning för uppvärmning har ersatts med fjärrvärme och värmepumpar. Elen produceras utanför kommunen och syns därför inte i statistiken. Fjärrvärmeproduktionen är så litet att det inte behöver rapporteras till nationella databasen, men värmen produceras till 100 % med biobränslen. Utsläppen från industri och jordbruk är små i jämförelse med hela landet. Klimatpåverkan från transporter minskar trots att transportarbetet, det vill säga antal mil på väg ökar. Det beror på omställning till eldrift och bränsleeffektiva fordon.